Riksdagens beslut den 16 december behandlade budgetutrymme för ”Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning”. Den 1 januari och den 1 februari 2022 träder de beslutade regeländringar i socialförsäkringen, som är av betydelse för dig som arbetsgivare, i kraft.
Efter riksdagsbeslut den 16 december är det nu klart vilka regelförändringar i socialförsäkringarna/sjukförsäkringen som träder i kraft i början av 2022. Här beskriver vi dem i korthet. Under januari kommer mer information i Arbetsgivarguiden.
Inkomsttaket i sjukförsäkringen höjs från dagens 8 till 10 prisbasbelopp, från den 1 januari 2022. Detta görs för att förstärka försäkringsskyddet. De ersättningar som påverkas är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön.
Höjningen innebär att den maximala månadslönen som ligger till grund för ersättningarna ökar från dagens 31 733 kronor till 39 667 kronor med 2021 års nivå på prisbasbeloppet (47 600 kronor). Förändringen ska även gälla pågående ersättningsärenden som löper över årsskiftet 2021/22.
Som konsekvens av det förändrade inkomsttaket i sjukförsäkringen, och den då höjda sjukpenningen, har Tjänstemannaavtalets regler om kompletterande sjuklön från dag 15 i sjukperioden justerats från den 1 januari 2022.
Det förändrade inkomsttaket i sjukförsäkringen har också medfört att Svenskt Näringsliv och PTK kommit överens om att motsvarande höjning ska ske beträffande sjukpensionsförmånerna i ITP-planen. Justeringarna i planen gäller från den 1 januari 2022 och omfattar sjukfall som inträffar efter ikraftträdandet. Ändringarna påverkar inte pågående sjukfall.
Lagstiftningen ändras från den 1 februari 2022, så Försäkringskassan kan bevilja partiell sjukpenning vid flexibel förläggning av arbetstiden, förutsatt att det inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete. Nuvarande regler vid partiell sjukpenning utgår från att arbetstiden reduceras lika mycket varje dag motsvarande arbetsförmågans nedsättning.
Försäkringskassan har samordningsansvar för en effektiv rehabilitering och ska ta upp arbetstidens förläggning vid kontakt med arbetsgivare och sjukskrivande läkare. Frågan om arbetstidens förläggning är en arbetsrättslig fråga. Det är arbetsgivaren som utifrån verksamhetens behov bestämmer hur arbetstiden förläggs. Du kommer hitta mer information om detta i Arbetsgivarguiden i januari 2022.
Försäkringskassan ska pröva rätten till sjukpenning vid vissa tidpunkter under en arbetstagares sjukperiod, enligt den så kallade rehabiliteringskedjan. Det innebär att det prövas om arbetstagaren är arbetsför i annat arbete, hos nuvarande arbetsgivare eller på hela arbetsmarknaden.
För långtidssjukskrivna kan Försäkringskassan skjuta upp prövningen mot normalt förekommande arbete från dag 180 till dag 365, om det finns övervägande skäl att arbetstagaren kan återgå i sitt tidigare arbete. Från den 1 februari 2022 får Försäkringskassan ytterligare en möjlighet att skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden, för rätten till sjukpenning. Den nu beslutade utvidgningen av undantaget, vid prövning mot normalt förekommande arbete, från dag 180 till dag 550 är om särskilda skäl talar för att återgång i eget tidigare arbete är möjligt.
Därmed kommer det att finnas två parallella undantagsmöjligheter med olika tidsram och beviskrav. För att Försäkringskassan ska kunna skjuta upp bedömningen av den långtidssjukskrivnas nedsatta arbetsförmåga i förhållande till normalt förekommande arbete, behöver kassan ha välgrundad anledning att anta att återgången kan ske före dag 550. Prognosen för återgång i ordinarie arbete ska vara tydlig och det ska finnas en tidplan för när återgången förväntas kunna ske. Försäkringskassan borde därför behöva ha mer kontakt med arbetsgivaren. I januari kan du läsa mer om detta i Arbetsgivarguiden.
Sjukskrivna, som har uppnått den ålder då inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas, för närvarande 62 år, ska bedömas annorlunda i rehabiliteringskedjan enligt en lagändring som träder i kraft den 1 februari 2022.
Arbetsförmågan efter dag 180 ska bara prövas mot arbete hos arbetsgivaren eller mot annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne. Inte mot normalt förekommande arbeten.
En försening av vård eller rehabilitering, orsakad av effekterna av covid-19 kan innebära att Försäkringskassan medger undantag från tidsgränser i bedömningarna enligt rehabiliteringskedjan för rätt till sjukpenning. Möjligheten för Försäkringskassan att göra undantag beror på en lagändring som träder i kraft den 1 januari 2022.
Välkommen att logga in för att ta del av innehåll som antingen ingår i ditt medlemskap eller som användare av våra tjänster.
Logga inDu som är medlem, kund eller vill bli kund hos Installatörsföretagen skapar enkelt din egen inloggning.
Skapa användarkonto