Syftet med att ha ett brandlarm är att upptäcka branden i ett tidigt skede för att kunna larma räddningstjänst så att branden kan släckas och skadorna begränsas.

Utrymningslarm med talat meddelande för att varna och utrymma lokalerna ingår inte i brandlarmet även om det ofta aktiveras och är starkt sammankopplat med brandlarmet. Utformningen av automatiska brandlarm beskrivs i Svenska brandskyddsföreningens (SBF) regler för brandlarm, SBF 110. Utformning av utrymningslarm styrs bland annat av arbetsmiljölagstiftningen, Räddningsverket och Boverket. Regler för dessa återfinns i SBF 110 samt för utrymningslarm med talat meddelande i SBF 502. Myndighetskravet på brandlarmsanläggningar finns i Boverkets byggregler. Där anges också vilka anläggningar som måste förses med brandlarm. Vissa krav finns också i Arbetsmiljöverkets föreskrift om brandskydd. Försäkringsbolagens krav på brandlarm utgår ofta från en begränsning av skador på egendom och utgick tidigare från FTR, Försäkringsförbundets Tekniska Rekommendationer men hänvisar nu mer till SBF reglerna. Komponenterna som ingår i ett automatiskt brandlarm är:

• en centralapparat
• detektorer av olika modell och larmknappar för automatisk respektive manuell upptäckt av brand
• larmdon och överföring för att påkalla hjälp och informera.

Ett brandlarm används ofta för att styra även andra funktioner i fastigheten till exempel hissar, rökluckor, dörrar med mera.

Sedan 2018 är det Brandlarmsreglerna SBF 100:8 som gäller och ger stöd vid kravställning, projektering, installation och underhåll av en brandlarmanläggning.

Ett utrymningslarm kan aktiveras manuellt eller automatiskt av till exempel en brandlarmsanläggning eller annan detekteringsanläggning. Utrymningslarm med talat meddelande är dock separerat från brandlarmsreglerna och finns i ett separat regelverk SBF 502.

Syftet med en inbrottslarmsanläggning är att så tidigt som möjligt detektera och hinna larma vid inbrott i exempelvis en lokal som är skyddad eller vid ett försök till angrepp på eller vid bortförande av punktövervakad egendom.

Inbrottslarm kan utformas som skalskydd, volymskydd, punktskydd eller en kombination av dessa beroende på behoven och kraven i fastigheten.

Kraven för centralanslutna inbrottslarmsanläggningar har Svenska Stöldskyddsföreningen (SSF) tagit fram SSF 130 som är regler för hur en anläggning skall utformas i bostäder, affärer, lager, industrier med mera. Reglerna omfattar projektering, installation, injustering, provning och dokumentation.

Ett passagesystems syfte är att hindra obehörigt tillträde till lokaler och byggnader. Tillträdeskontroll görs ofta med någon form av identifiering.

Det sker med kortläsare, kod, biometri eller något beröringsfritt system. Passagesystemet kopplas ofta samman med inbrottslarm eller kameraövervakning för att göra anläggningen mer effektiv.

Passagesystem i kombination med bokningssystem används ofta även för att ge tillträde till olika resurser t.ex. tvättstugor, konferenslokaler med mera.

Syftet med ett kamerasystem är att identifiera, känna igen, detektera eller övervaka en plats, händelse eller en process.

Kravet för att få kameraövervaka ett område står i kamerabevakningslagen. Den anger vad och när man får övervaka, när man måste ansöka om tillstånd respektive vilka förutsättningar som krävs. Viktigt är att alltid informera om att området är kamera bevakat. Kameraanläggningar ska installeras enligt normen SSF 1060.

2018 träde kamerabevakningslagen i kraft, Den ersätter den tidigare kameraövervakningslagen från 2013. Anledningen är att anpassning måste ske till GDPR och att teknikutvecklingen har gått framåt. Till exempel togs anmälningsplikten bort samt lättnader skedde i tillståndskravet.

Läs mer: Vad som gäller vid kamerabevakning

Övrigt

• Se länken till kamerabevakningslagen
• Tillsynsmyndighet är integritetsskyddsmyndigheten IIMY, läs mer om kraven

Syftet med larmöverföring är att överföra ett eller flera larm från olika larmgivare till annan plats för åtgärd exempelvis en larmcentral. För denna överföring kan befintlig infrastruktur nyttjas så som fastighetsnät, telefonnät eller trådlösa nät. En kombination av dessa ger ökad säkerhet genom redundans. IP-larmöverföring blir allt vanligare på grund av att befintliga nät kan nyttjas och kostnaderna reduceras samt mer information än själva larmet kan överföras.

Driftlarmets syfte är att larma när en funktion eller system inte längre fungerar så som det ska, till exempel kylboxar i affärer, fläktar, hissar med mera.

Branschreglerna för Utrymningslarm med talat meddelande heter SBF 502. I samband med att Regler för brandlarmanläggning och utrymningslarm 2015 sammanfogades till ett gemensamt regelverk SBF 110:8 regler för brandlarm., togs detta regelverk fram specifikt för anläggningar med talatutrymningslarm och ersätter även delvis de tidigare ”rekommendationer för utrymningslarm 2003”. Det nya regelverket heter SBF 502:1. Det hanterar alla typer av utrymningslarm med talat meddelande, gäller from 1/7 2017 och ersätter tidigare utgåvor som dras in from 1/7 2018.

Inom låsområdet har det skett en förflyttning från rent mekaniska lås till elektroniska lås detta för att effektivisera och kunna styra tillträde från andra system tex passagesystem, inbrottslarm, utrymning men även för att underlätta nyckelhantering m.m.

Man talar generellt om begreppet låsenhet som består av ett antal ingående produkter i låssystem:

• Låshus, antingen cylinderlåshus eller tillhållarlåshus. Det omfattar även flerpunktslås.
• Låscylinder
• Säkerhetsslutbleck
• Förstärkningstillbehör

Låshus, cylindrar och slutbleck kan vara mekaniska eller elektromekaniska/digitala.

Slutbleck kan vara mekaniska eller elektriskt/digitalt manövrerade och cylindrar är mekaniska eller mekatroniska.

Låsenheten delas in i olika klasser efter deras inbrottsskyddande egenskaper och funktion samt metod för utrymning/utgång. Dessa är specificerade i normer som anger kraven för inbrottsskydd från dörrens utsida samt krav på manövrering från dörrens insida för en godkänd låsenhet.

Svenska stöldskyddsföreningen SSF tar fram normer och provmetoder för produkter så dessa uppfyller de kraven som försäkringsbolagen ställer. Läs mer på SSF eller SLR Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund som tar fram auktorisation för låssmeder.