Släpp nu fram yrkesutbildningarna

Hälften av alla företag behöver aktivt rekrytera personer med yrkesutbildning. Samtidigt finns för få platser på gymnasieskolans yrkesprogram. Det råder ett stort matchningsproblem på svensk arbetsmarknad och det håller tillbaka såväl den svenska konkurrenskraften som skapandet av nya jobb. En anledning är att gymnasie- och vuxenutbildningen under lång tid haft alldeles för svag koppling till arbetsmarknadens behov. I praktiken har många människor gått utbildningar som inget företag efterfrågar och många har därför i praktiken utbildats för arbetslöshet. Faktum är att nästan hälften av de ungdomar som går ut högskoleförberedande program varken har börjat jobba eller studera fyra år efter studenten!

Problemet med sviktande söktryck och nedlagda skolor med yrkesprogrammet är väl känt och har funnits sedan 2011. Håller det i sig kommer arbetsmarknaden sakna 290 000 yrkesutbildade år 2035. Det har vi inte råd med - det är hög tid att vända skutan!

Dessutom har många kommuner som ansvarar för vuxenutbildningen ett stort eget kompetensbehov och erbjuder mest utbildningar riktade mot vård, omsorg eller barnomsorg. Utbudet behöver kompletteras med bl a kockar, busschaufförer, CNC-operatörer, elektriker, väg- och anläggningsarbetare och flera andra yrkesutbildade människor som företagen skriker efter.

Efter att näringslivet under flera år påtalat problematiken har regeringen äntligen föreslagit att arbetsmarknadens behov ska få större betydelse vid planering av gymnasie- och vuxenutbildningar. Samtidigt ska kommuner samverka med varandra, så att utbildningarna ger människor den kompetens som behövs i en viss region. Vidare, ska det ingå ett ansvar att bedöma regionens kompetensbehov inom privat och offentlig sektor på både kort och lång sikt. Det här är förslag i rätt riktning som vi står bakom.

Vissa kommuner har motsatt sig förslaget eftersom det skulle bli dyrt då utbildningarna företagen efterfrågar bland annat kräver högre lärartäthet och modern teknisk utrustning. Men att satsa på de utbildningar som gör att människor får jobb kan aldrig vara dyrt. Det är grunden till att människor ska komma i jobb och för att Sverige i förlängningen ska ha resurser till sjukvård, omsorg och skola.

Sveriges välstånd har byggts på kunskap och innovation – att duktiga människor ständigt hittar nya lösningar. Det är med bättre och mer nytänkande produkter och tjänster vi har kunnat konkurrera med omvärlden. Ska vi fortsätta växa hållbart så behövs en utbildning i världsklass. Det får vi bara om alla hjälps åt – näringsliv, kommuner, skolor och politiken. Regeringens förslag är ett första steg som öppnar för fler yrkesutbildningar till våra branscher.

Nu i mars ligger makten hos Sveriges riksdag - för näringslivet, för jobben och för Sveriges unga och mer resurser till välfärden är det hög tid att gå från ord till handling. Rösta igenom planerings- och dimensioneringsutredningens förslag!

Atrikeln är publicerad hos UNT, Uppsala Nya Tidning

Författare bakom debattartikeln

• Frida Andersson, enhetschef kompetensförsörjning, Teknikföretagen
• Elin Kebert, expert kompetensförsörjning, Byggföretagen
• Caj Luoma, chef kompetensförsörjning, Transportföretagen
• Peter Thomelius, chef kompetensförsörjning, Visita
• Amanda Rafter Ekenman, chef kompetensförsörjning och näringspolitik, Installatörsföretagen