Rädda branschskolorna och rädda viktig kompetens för näringslivet

Observera: Den här debattartikeln publicerades först hos Altinget

Yrkesroller inom branscher som bygg, transport och installation kräver ofta undervisning av specialutbildade lärare i nära samverkan med branschen. Ofta råder det stor brist på dessa yrkeskompetenser vilket gör det svårt för alla gymnasieskolor och vuxenutbildningar att ha rätt kompetens på skolan. En annan trång sektor är tillgången till rätt utrustning i utbildningen. Ett belysande exempel är fordonslackering där inköp och drift av en lackbox innebär en betydande investering som inte alla skolor kan bära. Likaså när det handlar om utbildning till distributionselektriker som bygger nya kraftledningar eller kylmontörer.

Branschskolorna lindrar kompetensbristen

Därför är branschskolorna ett så viktigt komplement. Branschskolorna tar emot elever från hela landet för utbildning under delar av deras yrkesutbildning i ämnen som den egna skolan inte kan erbjuda. Att branschskolorna utbildar människor i bristyrken innebär att de studerande får jobb och det är ett verktyg mot arbetslöshet. Ändå har regeringen varit svalt inställd till branschskolorna.

Försöket med branschskolor gavs grönt ljus av den förra S-regeringen. Det har inte varit felfritt men med rätt åtgärder är branschskolorna en viktig pusselbit i lösningen på framtidens kompetensbrist – som annars hotar att bromsa näringslivet och därmed hela samhället. Vi uppmanar därför regeringen att prioritera branschskolorna och efterlyser följande åtgärder:

• Ge Skolverket i uppdrag att utvärdera branschskoleförsöket då den utvärdering som genomfördes 2021 gjordes med delvis andra förutsättningar. Fokus i uppdraget bör ligga på resultaten från branschskolorna samt till vilken del elevernas anställning matchar yrkesrollen som de utbildas mot. Parallellt med en sådan utredning måste branschskolona få fortsätta verka.
• Se över de ekonomiska förutsättningarna. Tillsätt mer medel för att tillgodose branschskolornas behov. Maxbeloppet i statsbidraget behöver höjas och nivån behöver anpassas utifrån inriktning/yrkesutgång. De kompetenser som finns inom branschskolor är starkt efterfrågade och med en anställning är statsbidraget återbetalt till statskassan inom ett halvår.
• Förläng försöksverksamheten till 2027. Branschskoleförsöket har tillgängliggjort utbildningar och därmed kompetens inom områden som är samhällskritiska och där en bristsituation på arbetskraft redan råder. Lägg till att yrkesutbildningar dessutom leder till jobb – elever som gått fordons- och transportprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet eller montörer inom VVS har bättre etablering på arbetsmarknaden än andra gymnasieprogram.
• Möjliggör ett obegränsat deltagande från de elever som är intresserade av att delta. Ett problem i den nuvarande testverksamheten har varit att regelverket ger enbart fem elever per huvudman möjlighet att gå utbildning i exempelvis fordonslackering eller kylteknik. Det behöver också tydliggöras att de veckor som eleven läser på branschskolan kan förläggas inom APL (arbetsförlagt lärande).
• För att effektivisera branschskolornas verksamhet bör delar av statsbidraget öronmärkas till administrativa kostnader för att undvika en onödig bromskloss och förberedande arbete inför att skolan ska skicka elever. Detta för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar.

Släck inte elevers drömmar

Vi vädjar till skolminister Lotta Edholm att rädda branschskolorna. Dels för att inte släcka elevernas drömmar, dels för att bidra till näringslivets behov av fler yrkesutbildade elever.

Elin Kebert - Expert inom kompetensförsörjning Byggföretagen
Caj Luoma - Chef för kompetensförsörjning Transportföretagen
Andreas Åström - Näringspolitisk chef Installatörsföretagen