Så här påverkas du som installatör av nya EPBD-direktivet

Revideringen av direktivet om byggnaders energiprestanda är en del av EU:s gröna giv och har utvecklats sedan 2002. Nu har den senaste revideringen av direktivet trätt i kraft vilket bland annat ställer krav på att alla byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader år 2050.

En nollutsläppsbyggnad har lågt energibehov och använder energikällor med låga utsläpp. EU uppmuntrar därmed medlemsländerna att renovera sitt byggnadsbestånd för att möta kraven.

Det frivilliga renoveringspasset innebär "koll på läget"

Direktivet ger oss i Sverige och övriga medlemsstater inom EU möjlighet att införa ett frivilligt byggnadsrenoveringspass.

- Det är egentligen en renoveringsplan där man hanterar vad som behöver hända under en byggnads livstid för att kontinuerligt förbättra byggnadens energiprestanda. Exempelvis vilka system som behöver bytas ut eller kompletteras. Något som är bra för alla aktörer som arbetar med byggnader att ha koll på, menar Helen Aristondo Magnusson.

- Det är också en viktig komplettering till energideklarationen och som jag tror kan vara mer verkningsfullt för att åtgärder verkligen ska bli genomförda. Jag tror även att renoveringspasset kan bli ett användbart verktyg för att samordna olika kontroller, besiktningar och inspektioner av byggnaden och de tekniska systemen.

Direktivet påverkar installationsbranschen

Genom direktivet skärper EU flera krav som främjar energieffektiva byggnader. Flera av dem påverkar installationsbranschen. Helen ser många affärsmöjligheter för installatören – samtidigt som kunden kan göra en god investering i sin byggnad.

- Från och med 2026 ska alla nya offentliga byggnader och lokalbyggnader ha solenergianläggningar. För nya bostadsbyggnader gäller kravet från och med 2029. Kravet kommer även att omfatta befintliga offentliga byggnader och lokalbyggnader vid en renovering från och med 2027. Man behöver ta hänsyn till att installationen ska vara tekniskt, ekonomiskt och funktionellt lämplig.

Det kommer också riktlinjer gällande energigemenskaper för förnybar energi.

- Jag tror att kombinationen av de två regelverken gör att det kommer att byggas fler solenergianläggningar. Om man kan få till lagstiftningen för energigemenskaper kan vi också optimera storleken för solcellsanläggningen för den som väljer att installera en sådan.

Ett annat område handlar om laddstolpar. Direktivet ställer bland annat krav på en laddstolpe för var femte parkeringsplats om lokalfastigheten har fler än fem parkeringsplatser.

- Dessutom ska det vara förberedande kabeldragning för minst 50 procent av parkeringsplatserna för nya eller renoverade lokalbyggnader. För nya och renoverade kontorsbyggnader och bostadsbyggnader räcker det med förberedande kabeldragning för hälften av parkeringsplatserna.

I direktivets bilaga 7A, står det angivet vad ett renoveringspass ska innehålla.

- Som installatör skulle du kunna erbjuda ett renoveringspass till din kund för hela byggnaden alternativt enbart för de tekniska systemen. Enligt direktivet ska den certifierade experten som tar fram renoveringpasset erbjuda byggnadsägaren en diskussion om de bästa sättet att ta sig an renoveringen. Du kan alltså stötta framför allt mindre fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som saknar en teknisk förvaltningsorganisation genom att erbjuda den tjänsten.

Inom två år ska direktivet införas

Medlemsländerna inom EU har två år på sig att införa direktivet i sin nationella lagstiftning.

- Redan idag styr det befintliga direktivet om byggnaders energiprestanda mycket av hur våra byggregler är utformade i Sverige. Det kommer även det reviderade direktivet att göra.

- Man ska se till att energianvändandet i hela byggnadsbeståndet minskas med 16 %. Men eftersom Sverige har så hög andel förnybar energi så behöver vi mest troligt inte minska energin med så många procent. Men dessa riktvärden kommer Regeringskansliet och Energimyndigheten att ta fram.

Positiv till förändring

Helen understryker att det är positivt med implementeringen av EPBD. Bland annat ser hon att följande kommer att påverka branschen positivt:

• Medlemsstaterna måste fastställa systemkrav för att optimera energianvändningen hos byggnadens installationssystem vi nyproduktion, utbyte och uppgradering. Dessutom ska man se till att säkerställa en bedömning av energiprestandan.
• Skapa intelligenta byggnader och smarta installationssystem genom nya möjligheter för fastighetsautomationssystem. Bland annat finns ett frivilligt system för att bedöma hur intelligent en byggnad är. Bedömning går att använda för att ge fastighetsägaren förslag på ur den kan uppdatera sitt fastighetsautomationssystem.
• Kvalitet på inomhusmiljön är viktig och därför ska medlemsstaterna kräva att lokalbyggnader ska ha mät- och kontrollanordningar för övervakning och reglering av inomhusluftens kvalitet.
• Installatörer behöver kunna ta ett helhetsgrepp kring renovering och kunna erbjuda åtgärdspaket som omfattar både el- och VVS-åtgärder, men även mer än installationsåtgärder. Direktivet vill att medlemsstaterna ska införa certifiering av yrkesverksamma för att säkerställa lämplig kompetensnivå på de som utför renoveringar eller bedömer renoveringsbehovet.

Tydliga riktväden och finansiering

- Nu behöver vi tydliga renoveringsregler med riktvärden för den eller de energiprestandanivåer som framför allt befintliga byggnader ska nå när de genomgår en renovering och på så sätt bidra till ett byggnadsbestånd med nollemissionsbyggnader.

Enligt artikel 15A ska medlemsstaterna underlätta finansiering för genomförande av åtgärder.

- Det kan handla om stöd i form av informationssystem, avgifter och bidrag eller fördelaktiga lån. Förhoppningen är att Sveriges beslutsfattare inser möjligheterna med energieffektiv renovering både ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och som ett sätt att lyfta branschen, avslutar Helen Aristondo Magnusson.