Rena datanät installeras i mycket begränsad omfattning. Istället byggs generella fastighetsnät/LAN och accessnät, s.k. kommunikationsnät som kan hantera olika typer av informationsöverföring.

Syftet med LAN, Local Area Network, eller fastighetsnät som det heter på svenska är ett nät för kommunikationsinfrastruktur för all form av informationsöverföring inom fastigheten. Dessa när nyttjas sedan för både distribution av tjänster så som internetaccess, bild-, ljud- och larmöverföring men även för fastighetsautomation samt mätvärdesinsamling. Näten byggs oftast upp med fyrapars kopparkabel och/eller fiberkabel och utformas som strukturerade nät med stjärnnätstopologi.

Kraven som ställs på fastighetsnät är upptill beställaren att formulera, men prestandakraven bör följa den svenska och europeiska standarden SS EN-50173 med dess olika underdelar. Denna standard bör kompletteras med SS EN-50174 -serien som anger hur planering och installation av dessa nät skall ske. Se block med tabell nedan för mer information.

Används båda standardserierna kan kompletta krav ställas.

Mer läsning:

• Fastighetsnät
• Framtidens fastighetsnät (PDF)
• Beräkna kabellängd

Generella nät utanför fastigheten kallas ofta WAN, Wide Area Network. Det finns också MAN, Metropolitan Area Network, eller på svenska stom- och stadsnät. WAN och MAN kan tillsammans med accessnät eller andra anslutningsnät ge förutsättningar för kommunikation mellan olika användare och byggnader. Idag byggs dessa nät nästan uteslutande med fiber som media, men även befintliga kopparaccessnät eller trådlösa nät kan användas. Inga generella krav finns på dessa nät, men ovanstående standardserier omfattar delvis även dessa nät. Därför har branschen har tagit fram ett kompetensbevis "certifierad fibertekniker" för att säkerställa installatörens kompetens inom fiberinstallation.

Fastighetsautomation syftar till att göra en fastighet bekvämare, tryggare eller energieffektivare genom att styra och knyta samman fastighetens olika tekniska system och på så sätt styra olika funktioner och kraftförbrukare. Detta kan ske trådbundet eller trådlöst och kopplas vanligtvis samman med fastighetsnätet för överföring av mätvärden, styrningar och larm. Exempel på funktioner som oftast kan kopplas är av ett fastighetssystem är:

• Värme/kyla
• Belysning
• Solskydd
• Inbrotts-/Brandlarm
• Kameror
• Fläktar
• Och mer...

Oftast används en centralenhet som reglerar de enskilda komponenterna genom någon form av bussystem eller trådlösteknik. Men det finns även decentraliserade system Exempel på system är: M buss, BacNet, KNX, LON, Z-wave, Zigbee eller liknande. De olika har ofta olika leverantörsknutna standarder för komponenter och installation vilket gör att dom inte kan kopplas samman fritt utan behöver bryggas

De största fördelarna är att systemen blir väldigt flexibla och kan ändras efter användarens behov utan att fysik omkoppling, en annan stor fördel är att systemen själv kan styra och reglera varandra och därmed uppnå ökad energibesparing, trygghet, bekvämlighet. Helt klart är att fastighetsautomation kommer att få en allt större roll i installationer och är dagens moderna installationsmetod.

IoT ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att maskiner, fordon, gods, hushållsapparater, kläder och andra saker samt varelser (inklusive människor), förses med små inbyggda sensorer. Dessa kan uppfatta sin omvärld, kommunicera med den och på så sätt skapa ett situations anpassat beteende och medverka till att skapa smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer och tjänster. Anledningen till detta är att tekniken för sensorer har utvecklats och dessa blivit både mindre och billigare. Sensorer för att mäta/detektera olika saker så som lufttemperatur och –kvalité, regn, ljus, rörelse, tryck, vatten m.m. Dessa är självklart en förutsättning men den riktiga effekten blir först när all information från sensorerna kan nyttjas, lagras, och analyseras för att skapa styrning av t.ex. fläktar, belysning, bevattning, värmekällor m.m. eller varna och larma genom fastighetsautomation.

IoT bygger i grunden på att fler och fler saker ”kopplas upp” och på så sätt kan interagera med varandra. Detta är en naturlig utveckling som vi ser överallt i vår vardag redan idag. Det är inte längre bara datorn, telefonen/surfplattan och ev. spelkonsol i hemmet som kräver uppkoppling, när man t.ex. köper en TV så förutsätts den vara uppkopplad mot nätet samma sak med bilen, inbrottslarmet, el- och vattenmätaren, värmepumpen och andra vitvaror och bruna varor följer efter. Detta för att kunna styra och läsa av dom på distans. Digitala dörrlås, hälsoarmband, belysningsstyrningar och ljudanläggningar, robotdammsugare, robotgräsklippare m.m., finns som erbjuder/kräver uppkoppling. De flesta system kommer att kopplas upp med IP-baserad kommunikation även om den lokala kommunikationen mellan ”sakerna” kan ske med andra protokoll. Det innebär att trådbundna och trådlösa fastighetsnät måste byggas på annat sätt än idag då vi installerar uttag till arbetsplatserna, där kommer troligtvis inte kameran, sensorn, mätvärdesinsamlingen att sitta. Detta hanteras i SS-EN 50173-6.