Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl

Vår sektor -En del av samhällsbygget

Bygg- och installationssektorn är en viktig del av samhällsbygget och Sveriges ekonomi. Sektorn sysselsätter omkring 430 000 personer och står för 11 procent av Sveriges BNP. Det finns en stor potential i branschen både när det gäller att skapa nya jobb och resurser till välfärden samtidigt som vi bygger hållbara bostäder, anläggningar och infrastruktur.

Fortsatt lågkonjunktur för Bygg- och Installationssektorn

Den svenska ekonomin befinner sig i en djup och långvarig lågkonjunktur som enligt Konjunkturinstitutet bedöms fördjupas ytterligare innan situationen förbättras. I det svåra ekonomiska läget är det avgörande att kollektivavtalen stödjer en hållbar utveckling av medlemsföretagens verksamheter.

För att säkerställa långsiktig konkurrenskraft och möjligheten att bibehålla arbetstillfällen krävs att varje kostnadsökning uppvägs av motsvarande produktivitetsförhöjande förändring. Samtidigt behöver kollektivavtalen bli flexiblare och underlätta verksamhetsnära och anpassade lösningar som kan trygga jobben och även stimulera till nyanställningar.

Behovet av stärkt konkurrenskraft

Svenska företag möter ett fortsatt ökat kostnadstryck samtidigt som det råder stor osäkerhet om hur produktivitetsutvecklingen kommer att se ut de närmaste åren.

Bygg- och Installationssektorn är i produktivitetshänseende särskilt påverkade eftersom vi har en hög andel personalberoende arbete, låg andel automation och outvecklad digitaliseringsteknik i produktionen.

Sektorn har fortfarande hård konkurrens, från svenska och utländska företag som har anställda men saknar kollektivavtal.

Sektorns kollektivavtal innehåller i vissa avseenden mindre förmånliga regler för arbetsgivaren än vad som gäller för företag som väljer att inte teckna kollektivavtal. För att värna den svenska modellen måste det vara till fördel för båda parter att omfattas av kollektivavtal.

Kollektivavtal som stödjer medlemsföretagens konkurrenskraft
Trygga jobben och verksamheten – attraktiva kollektivavtal

Inom Bygg- och Installationssektorn måste vi gemensamt arbeta fokuserat med att förändra våra kollektivavtal så att de stödjer medlemsföretagens behov av att vara konkurrenskraftiga.

Den fortsatt ökade specialiseringen i branschen och företag med skilda affärsidéer och verksamhetsupplägg kräver att parterna tar ansvar för att kollektivavtalen anpassas till den rådande differentierade verkligheten.

Enmansföretag måste fortsatt kunna verka inom sektorn och tillåtas vara grogrunden för den viktiga tillväxten av nya företag. Ett kollektivavtal måste upplevas som en klar fördel för ett nyetablerat företag.

Medarbetare med rätt kompetens

Flertalet av våra medlemsföretag har svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Våra kollektivavtal måste underlätta och stimulera anställning.

Bygg- och Installationssektorn behöver större handlingsfrihet och mångfald. En viktig förändring handlar om att öka flexibiliteten i våra kollektivavtalsregler för att kunna anställa och utveckla olika medarbetare för att stärka verksamheten.

Säkra arbetsmiljön

Att ha en säker och trygg arbetsmiljö är helt avgörande för både företag och medarbetare. Det bästa resultatet nås genom långsiktig lokal och nära samverkan mellan företaget, medarbetare och skyddsombud på såväl företagsnivå som på den enskilda arbetsplatsen. Möjligheterna till detta lokala ansvar och säkerhetsattityder måste vara i fokus hos alla.

Sund konkurrens i Bygg- och Installationssektorn

Parterna måste tillsammans och i nära samverkan med myndigheter arbeta för att hitta och motverka oseriösa företag i Bygg- och Installationssektorn.

Parterna måste också i samsyn verka för att säkrare system för ID-kontroller kan införas som standard på arbetsplatserna.

Samtidigt måste kollektivavtalen utvecklas så att de inte upplevs som svårbegripliga och onödigt administrativt betungande. Det ska vara lätt att göra rätt!

Vi står upp för kollektivavtalen

Vi måste gemensamt se till att stimulera utvecklingen så att fler företag väljer att omfattas av kollektivavtal. En hög kollektivavtalstäckning är en förutsättning för den svenska modellens fortsatta legitimitet och utveckling.

Övergripande förhandlingsmål för Bygg- och Installationssektorn

• Långsiktigt hållbar lönebildningsprocess
  Medlemsföretag i våra branscher har behov av att regelverken förändras så att medarbetare och företag på ett förutsägbart och tydligt sätt kan hantera lönebildningen.
• Attraktiva kollektivavtal
  Vi måste söka en konstruktiv dialog kring lösningar som gör att fler uppfattar kollektivavtalen och de rättigheter och skyldigheter som dessa medför som konkurrenskraftiga och lätta at förstå både för medarbetare och för företag.
• Verksamhetsanpassning av arbetstider och produktion
  Det är viktigt för både företag och medarbetare att verksamheten kan anpassas till de förhållanden som råder i det enskilda företagets verksamhet.
• Flexibilitet och specialisering
  Medlemsföretagen måste få utökad möjlighet att låna in arbetskraft mellan varandra och anlita kollektivavtalsbundna bemanningsföretag eller underentreprenörer på ett enklare sätt.
• Kompetensförsörjning
  Det är ett gemensamt intresse för parterna att fler väljer att arbeta i Bygg- och Installationssektorn. Det kan ske genom ökad andel kvinnor, ökad mångfald, integration av nyanlända och genom att öka möjligheterna till att inkludera personer långt ifrån arbetsmarknaden.
• Enkla reseregler i kollektivavtalen
  Våra medlemsföretag vill verka för lättillämpade reseregler som är följsamma till den skattelagstiftning och de principer som gäller för tjänsteresor.
• Ändrad arbetstid i lagstiftning
  Om arbetstiden inom sektorns kollektivavtals tillämpningsområden förkortas genom lagstiftning eller annan reglering, ska antalet timmar arbetstidsförkortning i kollektivavtalen minskas i motsvarande mån och i den del detta inte räcker till minskas premien till extra pension.

1997 tecknades Industriavtalet och parterna på arbetsmarknaden har sedan dess varit eniga om att den internationellt konkurrensutsatta delen av svenskt näringsliv, i praktiken exportindustrin, ska normera löneökningarna och sätta märket för övriga.

Installatörsföretagens uppfattning är att exportindustrin ska sätta märket även i denna avtalsrörelse.

En lönerevision med ett kronpåslag, lika för alla, som inte tar hänsyn till medarbetarens kompetens, initiativförmåga och produktivitet uppmuntrar inte till engagemang. Installatörsföretagen föreslår att parterna utformar en modell som komplement till nuvarande krontalsmodell. En sådan modell ska ta hänsyn till individens utveckling och bidrag till verksamheten.

Arbetsgivare upplever inte att reglerna kring arbetstidsmått är tillräckligt anpassade för att möta de variationer som uppstår i branschen. Installatörsföretagen yrkar därför på att överenskommelsen gällande annan förläggning av ordinarie arbetstid för kollektivet ska kunna träffas med MB-grupp.

Installatörsföretagen upplever att avtalet stänger dörren för personer som vill ha ett annat arbetstidsmått än heltid. Därför föreslår Installatörsföretagen en möjlighet där arbetsgivaren och arbetstagare kan komma överens om en annan sysselsättningsgrad och förläggning av arbetstiden än vad avtalet idag möjliggör.

Installatörsföretagen yrkar vidare på införande av så kallat rotationsarbete. Sådant arbete ska kunna överenskommas lokalt inom företaget, eller mellan enskild arbetstagare och arbetsgivare, om arbetet kan koncentreras till en tidsperiod och efterföljas av en tidsperiod av ledighet.

Arbetsgivarens behov av produktiv tid är avgörande för planeringen av verksamheten. Installatörsföretagen ser därför ett återförande av antal timmar som avsätts till arbetstidsförkortningskontot mot avsatt löneutrymme som ett viktigt steg.

Vid en lagförändring av arbetstidsmåttet måste en anpassning av arbetstidsförkortningen ske i förhållande till förändringen.

För att göra avtalet inkluderande yrkar Installatörsföretagen på möjligheten att arbetsgivare och arbetstagare kan överenskomma om andra lediga dagar än nuvarande helgdagar enligt avtalet.

Det har blivit allt vanligare att arbetstagare på Teknikinstallationsavtalets område begär föräldraledigt i anslutning till huvudsemestern. Företagen behöver dock, för att kunna planera för frånvaro i samband med semestermånaderna, att sådan ansökan om föräldraledighet görs i god tid.

Installatörsföretagen yrkar därför att ansökan om föräldraledighet under perioden 1 juni till 31 augusti ska hanteras på samma sätt som på Larm- och Säkerhetsteknikavtalets område, dvs ansökan ska inges till arbetsgivaren senast i samband med semesteransökan.

Arbetsgivare har ett behov av att kunna parera tillfälliga variationer i sysselsättningen genom in- och utlåning av arbetstagare, UE och bemanning. Ett behov som blir allt tydligare på en mer osäker marknad. Arbetsgivarna upplever att det finnas en otydlighet kring vad som behöver uppfyllas vid inhyrning av personal från bemanningsföretag. Installatörsföretagen önskar uppnå en tydlig process vid anlitande av bemanning.

Arbetsgivare upplever att längden på den frist inom vilken in- och utlåning av arbetstagare utan förhandling är hämmande för verksamheten. Installatörsföretagen yrkar därför på att Bilaga 6 justeras för att underlätta in- och utlåning av arbetstagare mellan företag.

Individer med annan huvudsaklig sysselsättning så som studenter och pensionärer, som vill jobba extra, utestängs från avtalet i nuvarande form. Installatörsföretagen vill hitta en lösning som möjliggör anställning för kortvarigt arbete.

I avtalsförhandlingarna 2023 enades parterna om att tillsätta en arbetsgrupp i syfte att se över vad som är lag och vad som är kollektivavtal i de fall sådan har blandats i avtalet. Arbetsgruppen har genomfört en genomlysning av Bilaga 3 ÖLAS och lagt fram en rapport över utfört arbete. Resultatet av arbetsgruppens arbete bör nu hanteras i avtalsförhandlingarna och nödvändiga avtalsförändringar bör införlivas i avtalet.

Under 2022 ändrades lagen om anställningsskydd. I ÖLAS har parterna en kollektivavtalad regel som baserats på den tidigare lagen om anställningsskydd. Under avtalsrörelsen 2023 förde Installatörsföretagen fram behov av att uppdatera denna regel. Installatörsföretagen vill fortsätta den diskussionen.

Parterna är eniga om vad som krävs i kompetens av en montör för att kunna jobba i branschen och på så sätt erhålla sitt certifikat. I en arbetsbristsituation vill Installatörsföretagen att certifikatet ska värderas tungt.

Ordning och reda är viktigt för företagen. När gamla reseräkningar kommer in långt efter att kostnaden uppkommit för den anställde skapar det oreda i företagets ekonomi. Installatörsföretagen vill diskutera en bortre gräns för när reseräkningar kan lämnas in som senast efter att möjligheten att begära ersättning uppstod.

Installatörsföretagen vill att arbetsgivarintyg ska utges när slutlön har gjorts. Detta för att intyg som utfärdas innan endast är preliminära och kan resultera att intyget är felaktigt. Installatörsföretagen vill diskutera hur detta ska kunna hanteras för att inte bidra till ökad administrativ börda och utan att det påverkar tidigare anställd.

För att företagen inte ska behöva genomföra extra löneutbetalningar vill Installatörsföretagen att ersättningar kopplade till semester hos en tidigare anställd ska utbetalas på slutlön.

I dagsläget har en anställd rätt till en hälsokontroll minst var tredje år. Företagen upplever att möjligheten används i låg utsträckning samt i vissa fall bokas men inte används.

Installatörsföretagen yrkar på möjlighet till överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare gällande andra hälsofrämjande insatser i stället för hälsokontroll.

Arbetet som montör medför en stor frihet under ett stort ansvar. Under en längre tid har arbetsgivare gång på gång erfarit montörer som brister i ansvaret gällande den egna arbetstiden. Installatörsföretagen vill skapa en samsyn kring vikten av att tidhållning och tidrapportering görs på ett korrekt och sanningsenligt sätt. Installatörsföretagen vill även att parterna diskuterar möjliga åtgärder i avtalet som stimulerar respekt för tidhållning.

En helglöneparagraf som är tydlig. Ta bort certifikatnamn för kyl och svets då de blir gamla Följdändringar från införande av §9 mom 5.3 som inte kom med gällande mom 5.2 och Bilaga 8. Arbetstidslagens förändringar gällande § 10, 10 a och 10 b så de införs även i avtalet då det var avsikten från början gällande uppräkningen.